28.1.10

Information om det nya högskoleprovet

Det har visat sig att de som kommer in på högskolan med resultat från högskoleprovet klarar sig sämre än de som kommer in på gymnasiebetyg. Detta gäller framförallt på tekniska program, såsom civilingenjörsutbildningen. Regeringen har därför givit Högskoleverket i uppdrag att utveckla ett nytt högskoleprov med starkare teknisk betoning och där provdeltagarens verbala förmåga får minskad betydelse. Det nya högskoleprovet kommer att delas upp i en teknisk och en verbal del, som lärosätena själva sedan kan välja att vikta som de vill.

Högskoleprovet har i dag 122 frågor fördelade på fem delprov. Poängfördelningen är uppbyggd på ett sådant sätt att man får ett poäng per rätt svar – sammanlagt kan man alltså få 122 poäng. I nuläget testas provdeltagarens verbala kunskaper i delproven LÄS (Läsförståelse) och ORD (ORDkunskap) samt till viss del i ELF (Engelsk LäsFörståelse). Tillsammans utgör dessa tre delprov nästan två tredjedelar av högskoleprovet. Delproven NOG (NOG med information) och DTK (Diagram, Tabeller och Kartor), som testar deltagarens matematiska och analytiska förmåga, utgör alltså bara en dryg tredjedel av högskoleprovet.

Högskoleverkets egna forskningsrapporter visar att yngre provdeltagare tenderar att uppnå bättre resultat på de tekniska delarna av högskoleprovet, eftersom de har gymnasiematten fräscht i minnet. Samtidigt finns det en stark positiv koppling mellan ålder och resultat på delprovet ORD, eftersom äldre personer har ett större ordförråd. Med all sannolikhet kommer därför yngre deltagare att gynnas av högskoleprovets nya struktur. Samtidigt införs nya antagningsregler till högskolan hösten 2010, där de som söker in till högskolan direkt från gymnasiet inte behöver konkurrera med dem som tentat upp sina betyg på den Kommunala Vuxenutbildningen (Komvux). Detta kommer ytterligare att gynna de yngre sökande till högskolan.

De äldre deltagarna kunde tidigare tillgodogöra sig extra poäng på högskoleprovet baserat på arbetslivserfarenhet. Denna regel togs emellertid bort våren 2008.

Högskoleverket lade förra året ner sina tidigare satsningar på att ta fram ett vårdprov och ett teknikprov.


Här är en bra artikel med mer information.

5 kommentarer:

  1. Orka byta!! Borde inte vi berörande få vara med och bestämma? Jag vill i alla fall ha kvar det nuvarande systemet, vilket jag precis vant mig vid!

    SvaraRadera
  2. gud förbannant!!! Nu får det ju vara nog, alltid ska alla som bestämmer krångla till det.

    SvaraRadera
  3. Vad bra att det byts ut och blir mer fokus på matematisk och analystisk förmåga. Det är minst lika viktigt som verbal förmåga.

    Jippi längtar till provet hösten 2011!!

    SvaraRadera
  4. Helt jävla efterblivet. Liksom alltid när det kommer till studier i Sverige. Jag själv har MVG i alla ämnen utom Matematik och Naturkunskap.

    Fick G i Matte A och IG i Matte B (läste inte matte C av naturliga skäl). VG i Natur.

    P.g.a detta kan jag inte komma in på några jävla program, inte ens vissa SAMHÄLLSprogam?! För där behöver man nämligen Matte B eller C (antar att det är på grund av den vardagliga användingen av algebra). HAHA. Helt jävla störtsköna människor som anordnar dessa "prov".

    Efter att ha övervägt att gå och läsa upp mattefanskapet på komvux ELLER göra högskoleprovet upptäckte jag detta sattyg, 50% matte? Vad ska jag med det till och hur ska jag ha en chans?! Jag saknar fan i mig ord och jag vet att MÅNGA håller med om detta.

    Än en gång tack som fan era puckon för att det enda jag kan läsa är Teologi, språk och kanske om jag har tur, lärare för åk 4-6.

    SvaraRadera
  5. Om du nu har MVG i alla ämnen utom Matte A, B och naturkunskap, lär du sitta på ett jäkla fint snitt. Läs matte B på nytt och du lär kunna ta dig in på de flesta utbildningar du behöver. Efter det kan du fixa till betyget i Matte A om du vill... Vad gnäller du över?

    SvaraRadera